fredag 9 november 2012

Out of it, av Selma Dabbagh


Jag läste en intervju med Selma Dabbagh (som jag nu inte kan hitta tillbaka till) där hon berättade att hon hade kastat hela manuset i en soptunna efter att upprepade gånger blivit refuserad. Som tur var behöll hon ändå den elektroniska versionen som sedan Ahdaf Soueif bad att få läsa och som hon i sin tur skickade vidare till förlaget Bloomsbury Qatar Foundation. Resultatet är "Out of it", en berättelse som är väldigt annorlunda än det jag tidigare läst med Palestina som tema.

Handlingen pendlar mellan Gaza, London och Kuwait, men det är i Gaza vi först får möta 27-årige Rashid, hans tvillingsyster Iman, storebror Sabri och deras mamma, ett Gaza som just utsätts för ett av många bombanfall. Rashid har tillbringat natten i ett marijuana-töcken, Iman i ett möte med kvinnoföreningen, Sabri i minnen av den bilbomb som dödade hans fru och dotter och gjorde honom för alltid bunden vid en rullstol. Det långa elavbrottet gör att allt i frysen har tinat och mamman försöker desperat ta tillvara allt kött för att det inte ska gå förlorat. Det är vardag i Gaza.

Rashid får ett stipendium för studier i London och kan till sin stora lycka ta sig ut ur helvetet, väl medveten om att han egentligen inte är särskilt intresserad av det som händer runtomkring honom, utan ser stipendiet enbart som ett sätt att ta sig ut ur Gaza. Iman, traumatiserad av en väns död i det senaste bombanfallet, blir i sin tur kontaktad av en rörelse som behöver henne för ett uppdrag, ett uppdrag som verkar allt annat än ofarligt. Hon upptäcks av en för henne okänd man som ser till att hon snabbt flygs till Dubai där pappan bor. Storebror Sabri skriver på en bok om Palestinas historia, men man inser snabbt att hans analyser och nedtecknande av historiska fakta mest handlar om att fly från minnesbilderna som ständigt plågar honom. Mamman, som bär på en stor familjehemlighet, är den som mest radikalt bytt identitet för att komma bort från det förflutna. "Out of it" handlar inte bara om drömmen att fly från en plats utan kanske i ännu större grad en dröm om att komma bort från sig själv.

Jag tyckte verkligen otroligt mycket om den här boken, kanske för att människorna jag lärde känna i berättelsen var så vanliga. Att Rashid och Iman vuxit upp i Europa, som barn till högt uppsatta PLO-funktionärer, gör inte bara att de är lätta för läsaren att ta till sig utan också för deras vänner i berättelsen, de personer de omger sig av i London och det är just de kapitlen som också är de bärande, där både Rashid och sedan också Iman mer eller mindre frivilligt involveras i den brittiska palestinarörelsen. Det finns en scen som är helt oslagbar, och det är när Rashid häktats under en demonstration och hans flickvän, aktivisten Lisa, inser att Rashid tagits för innehav av hash och inte som hon trott (eller hoppats?), på grund av kampen för Palestina! "He responds: 'You're disappointed, is that it? Disappointed? What is it that you wanted me to do, exactly?' Rashid started with not a small amount of malice in his voice. 'Blow up Buckingham palace? Would that get your attention?"  

Men, några invändningar har jag trots allt. Tempot är i vissa fall väldigt snabbt, händelser sker i en nästan forcerad takt utan att de följer varandra riktigt och det blir lätt förvirrat. Sedan är det Imans lockelse till att ansluta sig till självmordsbombarnas skara... hon har vuxit upp i Europa och bara bott i Gaza under en kort tid, det känns inte trovärdigt att hon skulle vara beredd till ett sådant drastiskt steg. Dessutom, steget till att hon lite senare i boken ägnar sig åt att köpa modekläder i Dubai med sin fars nya fru, det blev för tvära kast för mig. En annan invändning är mammans hemlighet, som känns helt onödig. Kanske är det meningen som en pikant ingrediens men mig gjorde det bara irriterad, berättelsen är komplex nog ändå.

Selma Dabbagh är en brittisk-palestinsk författare och Out of it är hennes första roman.